Frågor & svar

Cookies

För att förbättra användarupplevelsen använder sig den här webbplatsen sig utav Cookies. Läs mer om Cookies här.

Utskrift från lfv.se

Frågor & svar

LFV – Luftfartsverket – är ett affärsverk under Näringsdepartementet som arbetar med att leda civila och militära flygplan vid start och landning och i luften. Arbetet bedrivs dels vid 20 flygplatser från flygledningstorn, dels vid tre kontrollcentraler i Malmö, Stockholm och Sundsvall. Den senare är kontrollcentral för fjärrstyrd flygtrafikledning.
LFV utvecklar nya tjänster och operativa koncept för att möta ökade krav på kapacitet, tillgänglighet och hållbarhet. Vi är också med och utvecklar det europeiska luftrummet genom samarbeten i organisationer och allianser. LFV har 1100 anställda och huvudkontoret finns i Norrköping. Läs mer om våra tjänster här.

LFVs huvuduppgift är att tillhandahålla en säker, effektiv och miljöanpassad flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. Tillsyn ansvarar Transportstyrelsen för. LFV driver inga flygplatser. Läs mer om vårt uppdrag här.

I Sverige finns det privatägda, kommunala och statliga flygplatser. LFV har inga egna flygplatser och ansvarar inte för driften av flygplatserna. De statligt ägda flygplatserna drivs av Swedavia. Länkar till samtliga flygplatser hittar du här.

LFV - Luftfartsverket

ACR - Aviation Capacity Resources - är ett privat bolag som bedriver flygtrafikledning vid 14 flygplatser i Sverige. Läs mer om ACR här.

Transportstyrelsen är trafikslagsövergripande och arbetar med luftfarts-, järnvägs-, sjöfarts- vägtrafik-, körkorts- och yrkestrafikfrågor. Transportstyrelsen utformar regler och ger tillstånd, till exempel flygcertifikat. De kontrollerar även hur reglerna efterlevs. Är du t ex journalist och undrar över säkerhetsregler, incidenter, statistik osv kan du vända dig till Transportstyrelsen. Även du som vill veta mer om certifikat, pilotutbildningar, vem som äger ett specifikt flygplan eller helikopter kan också vända dig till Transportstyrelsen. Läs mer om Transportstyrelsen här. Telefon 0771-503 503.

Swedavia är ett bolag som äger och driver statens flygplatser bland andra Arlanda, Bromma, Landvetter och Malmö Airport. Är du resenär och vill veta mer om hur det går till vid flygplatsen, vilka regler som gäller osv och du ska resa till eller från en av statens flygplatser är det hit du ska vända dig. Det är också flygplatserna som äger miljötillstånden för sin verksamhet, bland villkoren för in- och utflygningsvägar.  Läs mer om Swedavia här. Telefon 08-797 60 00.

Svenska regionala flygplatser AB (SRF) ägs av Svenska Regionala Flygplatsförbundet (SRFF) som är ett samarbetsorgan för Sveriges icke-statliga flygplatser. Läs mer om SRF här.

Eurocontrol är en organisation med 40 europeiska stater som medlemmar. Namnet till trots är alltså Eurocontrol inte en del av EU utan en helt egen internationell organisation. Eurocontrol, som inte har lagstiftningsbefogenhet, arbetar med att på olika sätt harmonisera och utveckla flygtrafiktjänsterna i medlemsländerna.
Eurocontrols Network Operation Centres (NMOC) finns i Haren, Bryssel och Brétigny-sur-Orge nära Paris och samlar in, bearbetar och distribuerar färdplaner till berörda vilket är en förutsättning för att flygtrafiken i Europa ska fungera. Organisationen har också andra operativa uppgifter, bland annat samlar man in de avgifter flygbolagen betalar för flygtrafiktjänster man nyttjar vid sträckflygning. Läs mer om Eurocontrol här.

EASA Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) är en av Europeiska unionens byråer och den gemensamma europeiska flygsäkerhetsmyndigheten. EASA tar fortlöpande över allt fler av de tillstånds- och tillsynsuppgifter som tidigare utfördes av de europeiska ländernas egna flygsäkerhetsmyndigheter. EASA:s regelverk överförs till svensk luftfart och svenska förhållanden av Transportstyrelsen. Läs mer om EASA här.

ICAO (International Civil Aviation Organization) är ett FN-organ vars främsta uppgift är att skapa och harmonisera regelverket för det globala flyget. ICAO:s medlemmar är världens stater. Läs mer om ICAO här.

Flygledare arbetar antingen i ett torn på en flygplats eller i en kontrollcentral, med att separera flygplan så att kollisioner inte uppstår och med att skapa ett effektivt trafikflöde. Flygledningen kontrollerar all flygtrafik i den kontrollerade luften och håller kontakt med flygplanen och fordon på marken genom tvåvägs radiokommunikation. Flygledarna ser flygplanen på radarskärmar.

Luftrummet är indelat i olika skikt beroende på höjden och närhet till en flygplats. Luftrummet närmast en flygplats är så kallat kontrollerat luftrum på alla höjder, det vill säga från marken upp till 14 000 meter. Huvudprincipen är att utanför flygplatsområdet är det endast de högre höjderna, 2 900 m till 14 000 m, som är kontrollerat luftrum – övrigt är fritt luftrum. I kontrollerat luftrum följer LFVs flygledare flygplanen via radar och har kontakt med piloterna. LFVs flygledare ser till att flygplanen leds på ett effektivt och säkert sätt. I okontrollerat luftrum är det fritt att flyga utan kontakt med LFVs flygledare (även om det givetvis finns flygsäkerhetsregler även där).  Det innebär att exempelvis små sportflygplan och helikoptrar ofta flyger i okontrollerat luftrum utan kontakt med flygledare. Vanliga passagerarflygplan flyger dock alltid i kontrollerat luftrum. Att designa luftrum och flygvägar är komplext. Vid val av flygvägar måste flera olika faktorer vägas in både ur ett ekonomiskt, kapacitets-, säkerhets- och miljöperspektiv.

ICAO (globalt), EASA (Europa) och Transportstyrelsen (Sverige) utformar och utövar tillsyn över det regelverk som gäller för flyget, flygplatserna, flygbolagen och leverantörerna av flygtrafiktjänst.

Avstånden kan variera beroende på i vilken fas av flygningen det är och storleken på flygplanen men mellan två flygplan som flyger på marschhöjd är separationen omkring 10 kilometer horisontellt och 300 meter vertikalt. Om man skulle överföra flygets horisontella säkerhetsavstånd till bilar som kör 110km/h på en motorväg skulle avståndet mellan varje bil vara omkring en kilometer.

Varje flygplan och helikopter har en registrering. Luftfartygsregistret förvaltas av Transportstyrelsen. Här hittar du registret.

Det finns information på Transportstyrelsens webb. Flygbolag, flygplatser och leverantörer av flygtrafiktjänst är enligt regelverket skyldiga att rapportera in avvikelser från normal drift till Transportstyrelsen inom 72 timmar. En avvikelse behöver inte innebära ett haveri eller tillbud utan kan exempelvis vara ett separationsunderskridande, det vill säga när två flygplan under någon del av flygningen har kommit närmare varandra än vad säkerhetsmarginalerna anger. Mer information med haverier från hela världen hittar du här. På den webbplatsen redovisas alla flygplanshaverier sedan 1940-talet.

LFV lämnar bara ut uppgifter om tidtabellslagd kommersiell luftfart. Privatflyg, statsflyg med mera omfattas av samfärdselsekretessen i Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400, 29 kapitlet. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation.

Normalt sett inte. Luftballonger eller helikoptrar har ingen skyldighet att ropa upp trafikledningen om de flyger i okontrollerat luftrum. Om luftfartygen flyger in i kontrollerat luftrum ska de kontakta trafikledningen. Det innebär dock inte med automatik registrering av flygningen.

De flygplatser som ägs av staten finns numera i det statliga bolaget Swedavia. LFV svarar för civil och militär flygtrafikledning vilket innebär att vi leder flygplanen inför start och landning samt i luften. Avgångs- och ankomsttider hittar du på webbplatsen hos respektive flygplats. Här hittar du samtliga svenska flygplatser.

LFV försöker ständigt hitta nya vägar för att minska utsläppen från flygplanen. Vi har fokus på in- och utflygningsvägar samt på sträckan i luften. Free route airspace, eller raka flygvägar, är ett effektivt sätt att minska flygplanens utsläpp. Raka flygvägar möjliggörs genom navigering med hjälp av GPS i stället för navigeringshjälpmedel på marken. I det gemensamma dansk-svenska luftrummet erbjuds raka flygvägar och i allt fler europeiska luftrum införs det successivt. Free route airspace är ett krav från EU för att effektivisera flyget och minska utsläppen. Vi arbetar även med våra interna utsläpp genom att exempelvis använda interaktiva mötesformer samt att minimera vår interna resursförbrukning på alla plan i vardagen.

De vita strecken efter ett flygplan är kondensstrimmor. De uppstår när varm fuktig luft från motorerna möter den kalla omgivande luften. Vattenångan i den varma luften fryser till is när den kommer ut ur motorn och det är alltså iskristaller som syns som vita strimmor. Är den omgivande luften torr brukar strimmorna lösas upp snabbt. Är luftfuktigheten hög brukar strimmorna ligga kvar längre.

LFV arbetar för att minska antalet personer som exponeras för flygbuller genom att LFV, i största möjliga mån, leder planen till flygvägar som ligger vid sidan om tätorter. Gröna inflygningar, som genomförs på bland annat Stockholm-Arlanda, minskar också bullret då planen glidflyger under en stor del av inflygningen. Om du störs vänd dig till flygplatsen för att framföra dina synpunkter. Det är flygplatserna som äger miljötillståndet. De har ofta en rutin för att hantera dessa ärenden och kan också lotsa dig vidare om du vill.

Enligt regelverket för svensk luftfart är det inte tillåtet att blanda kontrollerad och okontrollerad trafik i en flygplats kontrollzon. Med kontrollerad menas kontrollerad av LFVs flygledare. Därför måste man för varje planerad flygning med drönare i en kontrollzon kontakta den lokala flygtrafikledningen. Det görs enklast genom att ringa LFVs växel 011-19 20 00 och be att få bli kopplad till den aktuell flygtrafikledning.

LFV har en drönarkarta som visar flygplatsernas kontrollzoner.

Eurocontrols Network Operations Portal kan ge aktuell bild av läget i luften i Europa. Eurocontrol är en myndighet med säte i Bryssel vars uppgift är att samordna flygtrafiken i Europa.

LFV hanterar drönare ur ett flygtrafiklednings- och flygsäkerhetsperspektiv och kan inte ge tillstånd för fotografering med drönare utan det är en fråga för länsstyrelsen.

Lägsta höjd för flygning över tätbebyggt område är 1 000 fot (=350 meter), över icke tätbebyggt område 500 fot.
Helikoptrar kan utföra inspektionsflygningar av kraftledningar eller kartering. Det kan också vara sjuktransporter.
Om trafiken upplevs som störande som ska man göra en polisanmälan.
Om det går att se flygplanets registreringsbeteckning (SE-) kan man via Transportstyrelsens luftfartygsregistrer ta reda på vem som äger flygplanet eller helikoptern.