Innovation

Vår forskning- och innovationsverksamhet bedrivs utifrån ett antal strategiska utvecklingsområden som utgår från våra framtida utmaningar. Målet är att utveckla koncept/lösningar med tydlig nytta för luftfarten som ökar säkerhet, effektivitet, kapacitet, tillgänglighet och hållbarhet i flygtrafikledningstjänsten. Arbetet bedrivs både inom ramen för det europeiska forskningsprogrammet SESAR och genom nationella forskningsinitiativ.

Exempel på akutella forskningsområden är flygsäkerhet, optimering av utnyttjande av luftrum samt människans roll och prestation. Det kan också handla om nya former för samspelet mellan människa och automatio samt integrering av obemannat flyg i luftrummet. Ett forskningsområde som har ökat med anledning av ny teknik och digitalisering är att ta fram och utveckla maller och metoder för riskanalys och säkerhetsbevisning. 

Digitalisering banar vägen för automation 

Flygtrafikledning på distans har blivit praktisk verklighet och flygledningen för Örnsköldsvik Airport och Sundsvall Timrå Airport sköts nu från LFVs kontrollcentral i Sundsvall. Erfarenheterna är mycket positiva. Det finns ett stort flygsäkerhetsvärde i att all information spelas in och lagras och är tillgänglig för analys. 

Digitalisering möjliggör också för en route att utvecklas. Det kan till exempel handla om flexibilitet mellan Stockholm och
Malmö eller inom COOPANS-samarbetet. Också för flygledarna är det viktigt att förstå automationens möjligheter och begränsningar. Automationsnivå kräver ny kompetens. Att stärka utbildning av operatörer är en viktig fråga som hanteras i projektet RESKILL för både flygtrafikledning och sjöfart. 

Algoritmer och artificiell intelligens (AI) är nödvändiga komponenter för att analysera de stora datamängder som en digitaliserad flygtrafiktjänst ger upphov till. Det blir särskilt viktigt att information delas mellan aktörer för att tillsammans kunna prestera bättre.
Förstärkt verklighet (Augumented Reality) studeras i en förstudie för att undersöka teknikens nytta och värde för flygtrafikledning, utbildning och övervakning. LFV deltar också i Safeclouds, ett EU-projekt som syftar till att skapa bättre förståelse för trafikledarnas situation och analysera de enorma datamängder som loggas för att hitta mönster och på förhand kunna identifiera situationer som kan leda till kritiska incidenter. Den forskning som LFV bedriver tillsammans med partners har fått stor nationell och internationell uppmärksamhet. Det gäller inte minst flygtrafikledning på distans.

Luftrummet är en begränsad resurs

Antalet aktörer som vill använda luftrummet ökar. För många tjänster som exempelvis övervakning och datainsamling för olika ändamål är tillgången till luftrummet en avgörande faktor. LFV arbetar för att ge aktörerna den bästa möjliga tillgången till luftrummet. Vi driver forskningsprojekt tillsammans med Linköpings Universitet för luftrumsoptimering; bland annat modelleras och demonstreras obemannat flyg i realistisk stadsmiljö genom interaktiv 3D-visualisering. 

Genom ett nära samarbete mellan berörda aktörer och användande av ny teknik kan fler få tillträde till luftrummet på ett säkert och hållbart sätt. SWEAO (Swedish Enroute Airspace Optimisation) är ett projekt som med hjälp av modellering tar fram ett verktyg för att utvärdera hur en optimal fördelning av det övre luftrummet skulle se ut.

Kompetenser och bemanning 

KODIC, Kompetens, kapacitet och optimering i digital flygledningscentral, är ett samarbetsprojekt med Linköpings Universitet. Den första delen avslutades i februari 2017 och handlade om hur trafiken kan fördelas mellan operatörer beroende på bland annat trafikflöden, arbetslagstiftning och arbetsbelastning. LFV satsar resurser på att öka förståelsen för hur nya krav i en digitaliserad och mer automatiserad miljö påverkar individen och gruppens prestation. Utmaningarna är transportslagsövergripande och med en bred medverkan från nationella aktörer och Trafikverket.

Samarbeten och strategiska partners
Under 2017 bedrevs ett tjugotal projekt och fyra förstudier tillsammans med seniora forskare och doktorander. Vi samarbetar bland annat med Linköpings universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Lunds universitet, KTH, SMHI, Vinnova, SAAB, Eurocontrol och Innaxis. Forskningsarbetet bedrivs också inom ramen för det europeiska forskningsprogrammet för flygtrafikledning, SESAR.