Forskningsprojekt utreder elflygets potential i Sverige

Publicerad: 06 september 2024 10:00Uppdaterad: 06 september 10:00

Hur kan elflyg bli en del av framtidens svenska transportnätverk? Det frågar sig forskare och branschledare i ett nytt projekt som undersöker hur elflyg kan implementeras praktiskt i Sverige och vilka lösningar som krävs för att göra detta möjligt från 2030 och framåt.

Projektet är ett samarbete mellan flera ledande aktörer, inklusive LFV, RISE, Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet, Örnsköldsvik Airport, Swedavia Airports, Vattenfall och Heart Aerospace. Projektet, som har en total budget på 8,4 miljoner kronor, finansieras av Trafikverket och sträcker sig fram till och med 2025.

Nationell satsning på hållbart flyg

Projektet, som startade hösten 2023, är del av en bredare nordisk satsning på hållbart flyg. Den 14 augusti 2024 undertecknades en deklaration av de nordiska transportministrarna vid ett möte i Göteborg. Deklarationen syftar till att stärka det nordiska samarbetet för att främja utvecklingen av kommersiellt elflyg och är en del av en strategi för att etablera fossilfria flyglinjer i Norden senast 2030.

Gunnar Olsson, gruppchef vid avdelningen Forskning, innovation och digitalisering på LFV, är initiativtagaren till projektet Elflyg i Sverige (ELFLYSVE). LFV är huvudpart och finansiell koordinator av projektet, och utgör således en viktig länk mellan finansiären Trafikverket och projektparterna, så att samtliga projektpartner kan arbeta mot projektets gemensamma mål. Projektledningen utförs av RISE.

Detta är ett av flera projekt LFV driver som adresserar hållbart flyg, vilket är i linje med LFVs huvudmål En utvecklad flygtrafiktjänst.

Unikt projekt

Det som gör projektet unikt är dess breda ansats. Projektet studerar inte enbart vad som är teoretisk möjligt utan väger också in operativa förutsättningar och tar även integration till befintlig trafikbild i beaktning.

Projektet omfattar tre huvudsakliga arbetspaket som tillsammans adresserar de största utmaningarna med att införa elflyg. Det första arbetspaketet fokuserar på elflygplanens prestanda och hur dessa kommer att fungera i luftrummet. Med tanke på att det idag finns få färdiga elflygplan, är detta en avgörande fråga. Heart Aerospace, Sveriges ledande elflygtillverkare, är en av de aktörer som deltar i detta arbetspaket tillsammans med universiteten Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet.

Det andra arbetspaketet, som leds och genomförs av LFV, fokuserar på luftrumsfrågorna samt hur ett framtida elflyg i Svergie rimligen kan implementeras och hur detta påverkar flygtrafikledningen.

Hur behöver då luftrummet och ATM-tjänsten utvecklas för att ge bästa möjliga service till både befintlig flygtrafik och elflyg?

– Ju tidigare vi bygger denna kunskap, desto bättre förutsättningar har vi att implementera detta effektivt. Om vi upptäcker att flygtrafikledningen behöver utvecklas för att kunna hantera elflyg på ett bra sätt, måste vi få den informationen så tidigt som möjligt. Detta är viktigt för att säkerställa att elflyget integreras smidigt i befintlig flygtrafik, säger Gunnar Olsson.

Det tredje arbetspaketet behandlar infrastruktur på flygplatserna. Här undersöks vilka energitekniska lösningar som krävs för att möta elflygets behov och hur flygplatser kan fungera som energihubbar. RISE, som har en ledande roll inom forskning på elektrifiering och laddinfrastruktur, bidrar aktivt i detta paket tillsammans med Swedavia, Örnsköldsvik Airport och Vattenfall.

Förväntade resultat och framtidsvisioner

Enligt Gunnar Olsson kommer projektet att resultera i en omfattande rapport som belyser hur elflyg kan etableras i Sverige fram till 2030-2035 och framåt. Rapporten kommer att resonera kring potentiella rutter för elflyg, där kortare sträckor är mest realistiska i ett första steg.

– Vi ser inte att rent elflyg kommer att trafikeras på långa distanser som Stockholm till Kiruna inom en snar framtid, men för kortare rutter kan elflyg bli en viktig del av Sveriges transportnätverk, säger Olsson.

Projektets resultat kommer att skapa värde för flera aktörer, inklusive flygplatser, operatörer, myndigheter, energiföretag och forskningsinstitut. Tillsammans kan dessa aktörer bidra till att göra Sverige ledande inom hållbart flyg.