Flygtrafikledningen förstatligas

Bild: Trafikledare Stefan Schwartz, Bromma 1946. Foto: LFV

Teodor ”Tedde” Andersson var en av de första piloterna i aktiebolaget Aerotransport, ABA, i mitten av 1920-talet. Sjukdom tvingade emellertid honom att sluta flyga och han skickades därför till Tyskland för att utbildas till flygledare. I början av 1930-talet blev han Sveriges förste flygledare.

1936 öppnades Stockholms nya flygplats Bromma och Tedde Andersson utnämndes till chef för flygtrafikledningen där. I och med öppnandet av Bromma flygplats fick Sverige samtidigt den första arbetsplatsen som var utformad för flygledare. Det var ett specialinrätt rum med balkong, som låg ovanpå stationsbyggnaden.

1939 upprättades det första terminalområdet innefattande ytter- och närzon som bestod av luftrummet inom en radie av 30 km runt flygplatsen och med höjden 2000 meter. I slutet av andra världskriget började amerikanarna flyga reguljärt på Bromma och undrade vilka separationer i sid- och höjdled som tillämpades i Sverige. Tedde Andersson har berättat:

- Jag visste överhuvudtaget inte vad det var frågan om och hade aldrig hört talas om separationer. Så jag svarade svävande. Amerikanarna förstod förstås att jag inte visste så det skickade hit en amerikansk flygledare som även hade med sig en modern radtioutrustning för VHF. Det var en ny radio som installerades i tornet och med vars hjälp man kunde prata med flygplanen utan störningar.

Den amerikanske flygledaren lärde sina svenska kollegor att både använda separationer och radiotelefoni på engelska. Det lär har varit första gången svenska flygledare fick lära sig att tillämpa separationer.

I mitten av 1940-talet började den internationella regleringen av luftfarten ta form och flygkontrolltjänst i mer reglerade former började tillämpas i Sverige.  Man började tala om närtrafikledning, inflygningstrafikledning och distriktsflygledning och det var en strikt ansvarsfördelning mellan dem.

På hösten 1946 föreslog Luftfartstyrelsen att myndigheten skulle ombildas till ett affärsdrivande verk och att luftfarten i princip skulle bära sina egna kostnader. Regeringen antog förslaget om affärsverk och från den 1 juli 1947 bildades Luftfartsverket som omfattade Luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen. 1948 firades att Sverige haft en luftfartsmyndighet i 25 år. Den hade vuxit från en enmansmyndighet till ett affärsdrivande verk med 360 anställda. Det svenska civilflyget omfattade då ca 350 motorflygplan, 24 flygplatser, 35 flygledsfyrar och 21 navigationsfyrar.