Miljö och hållbarhet
Kraven från omvärlden inom miljöområdet ökar. Det kommer att kräva en omställning för hela flygbranschen, där alla aktörer kommer att behöva ta ett större miljöansvar. För LFV kommer det att innebära krav på flygtrafiktjänst och luftrum som skapar förutsättningar för minskade utsläpp av såväl koldioxid som icke-koldioxid. Här kan du läsa mer om LFVs miljö- och hållbarhetsarbete.
Hållbart flyg uppdrag från regeringen
LFV har i uppdrag av regeringen att arbeta för ett hållbart flyg. I samarbete med våra partners utvecklar vi luftrum, procedurer och systemstöd för att skapa bättre förutsättningar för en minskad miljöpåverkan, både när det gäller utsläpp och buller.
Flyget och miljön är ett fokusområde i regeringens nationella flygstrategi, där ambitionen är att minska flygets miljö- och klimatpåverkan. Flygtrafiken svarar för cirka 2–3 procent av världens utsläpp av koldioxid och 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp inklusive kväveoxid. Flygtrafiktjänstens påverkan på flygets totala utsläpp bedöms vara runt 6 procent.
LFVs miljömål
LFV bedriver ett långsiktigt miljöarbete och arbetar med mål kopplade till både direkta och indirekta utsläpp, där den direkta påverkan kommer från vår egen verksamhet. Det kan till exempel vara energianvändning i byggnader och utsläpp från tjänsteresor. Den indirekta påverkan sker utanför LFVs verksamhet, men där LFV kan vara med och påverka genom exempelvis forskning, utformningen av luftrum och genom att erbjuda raka flygvägar. Det övergripande målet med utformningen av svenskt luftrum är att skapa förutsättningar för att alla dess brukare ska kunna bedriva en säker, effektiv och miljöanpassad verksamhet.
LFV har ett miljö- och hållbarhetsmål, Nettonollutsläpp. Målet innebär att LFV ska minska miljöpåverkan från verksamheten så att vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären efter år 2045. Målet innebär också att LFV år 2026 har utvecklat sin flygtrafiktjänst och luftrum för att möjliggöra reduktion av flygets utsläpp och på så vis har bidragit till omställningen för ett mer hållbart flyg.
Modernisering av luftrummet
LFV samarbetar med Swedavia kring att skapa en mer ändamålsenlig luftrumsstruktur för samtlig flygtrafik till och från Stockholmsområdet. Projektet, som kallas Swea, kommer att leda till positiva miljöeffekter genom minskad bränsleförbrukning för den flygtrafik som flyger till och från Stockholm Arlanda Airport.
Mer miljöeffektivt luftrum
LFV har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av det undre luftrummet, under 2 900 meters höjd, och föreslå en alternativ utformning av strukturen i detta luftrum. I augusti 2023 slutredovisades regeringsuppdraget, som innehöll fyra förslag på förändringar av luftrumsstrukturen i det undre luftrummet.
Den föreslagna utformningen skapar bättre förutsättningar att flyga säkert och miljöeffektivt till svenska flygplatser, men innebär också en ökad tillgänglighet för obemannad luftfart, samhällsviktig flygtrafik och allmänflyg och är en harmonisering med stora delar av Europa. Under vintern och våren 2024 har förslaget varit ute på remiss hos berörda intressenter.
Raka flygvägar
Sverige tillämpar sedan flera år Free Route Airspace, vilket innebär att flygbolagen har möjlighet flyga rakt inom svenskt luftrum. Avsikten är att flygvägen ska vara så rak som möjligt och därmed orsaka så liten miljöpåverkan som möjligt. Rakare flygvägar ger betydande bränslebesparingar och därmed minskade utsläpp av koldioxid. Från och med 2024 finns det krav från EU att alla länder ska tillämpa Free Route Airspace. I Sverige är det enklare att använda raka flygvägar än i exempelvis centrala och södra Europa, där flygtrafiken är betydligt tätare.
Vi reducerar utsläpp och buller
Vi arbetar för att minska mängden störningar från flygbuller genom att, i största möjliga mån, leda trafiken till flygvägar som ligger vid sidan om tätorter. Gröna inflygningar, som genomförs bland annat på Stockholm Arlanda Airport, minskar också bullret då planet glidflyger under en stor del av inflygningen.
LFV utreder och analyserar miljön
LFV analyserar flygrörelser och sammanställer statistik över flygtrafiken i Sverige. Vi erbjuder stöd i flygplatsernas miljöprövningsarbete och miljöanalyser, för att hitta minsta miljöpåverkan när det gäller buller och utsläpp.
Höghöjdseffekten
Flyget står för drygt 2 % av alla koldioxidutsläpp i världen. Utöver det släpper flyget en stor mängd av vattenånga som bildar kondensationsstrimmor bakom flygplanet. Beroende på förhållandena på hög höjd, till exempel vilken temperatur och fuktighet det är, kan strimmorna stanna kvar en längre period, sprida ut sig och förvandlas till ett höghöjdsmoln, så kallat cirrusmoln. Molnet reflekterar solens strålar bort från jorden och gör att värmen från jorden hålls kvar i atmosfären. Påverkan av vattenångan, i kombination med utsläpp av andra icke-koldioxid-ämnen såsom kväveoxid på hög höjd, kallas höghöjdseffekten och bidrar till växthuseffekten.
Det enklaste sättet att undvika kondensationsstrimmor är att låta ett flygplan flyga på en annan, oftast lägre höjd, där förhållandena inte riskerar att skapa kvarstående kondensationsstrimmor. Men då flyger man inte på optimal höjd, vilket ger högre bränsleförbrukning och större utsläpp av koldioxid. Därför behöver man väga effekterna av koldioxidutsläppen och höghöjdseffekten mot varandra.
Forskning om höghöjdseffekten
Under 2023 påbörjades forskningsprojektet CONCERTO inom ramen för SESAR, Single European Sky ATM Research. Projektet, där LFV är en partner, ska väga höghöjdseffekter mot den extra bränsleförbrukning och de koldioxidutsläpp som kommer av att flyget skulle undvika problematiska områden i atmosfären. LFV kommer att samla kunskap om icke-koldioxidutsläpp och vilka operativa åtgärder som är möjliga att genomföra.
Att sedan skala upp de olika kommande forskningsresultaten från mindre tester till att omfatta hela världens flygtrafik, utan att äventyra flygsäkerheten, blir nästa utmaning för branschen.